JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Frågor & svar (FAQ)

1. Vad är En modernare rättegång?

Det är en reform som har trätt i kraft den 1 november 2008 och som rör hur rättegången i allmän domstol dvs. i tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen ska gå till. Huvudsyftet med reformen är att skapa en modernare rättegång som uppfyller kraven på en rättssäker och effektiv handläggning av mål och ärenden.

Med reformen vill lagstiftaren markera att tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i tingsrätten. I hovrätten ska arbetet koncentreras till att granska tingsrättens avgöranden. Det innebär att hovrätten i högre grad än tidigare ska grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande och att systemet med prövningstillstånd i hovrätt utökas till att omfatta alla tvistemål, som familjemål och mål om fordringar och ärenden.

En del av reformen innebär att alla förhör i tingsrätten ska dokumenteras med video. Inspelningarna ska, vid ett överklagande, som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen i hovrätten. Videoinspelningarna kan, tillsammans med allt övrigt material i målet, utgöra underlag i frågan om prövningstillstånd ska ges.

2. Vad finns det för fördelar med att spela in förhören på video?

Sett tillsammans med nya regler om framläggande av bevisning är detta de fördelar som lagstiftaren ser med att både ljud och bild dokumenteras:

Vid ett överklagande kommer inte hela rättegången att behöva göras om i hovrätten. Vittnen, brottsoffer och andra förhörspersoner behöver oftast inte komma till en domstol mer än en gång och lämna sin berättelse, vilket minskar påfrestningarna. Dessutom kan parternas rättegångskostnader minska.

En uppspelning av ett förhör från tingsrätten ger i många fall ett bättre uttryck för vittnets verkliga iakttagelser, eftersom ett nytt förhör i hovrätten ofta sker lång tid efter den aktuella händelsen. Hovrätten kommer inte att behöva hålla omförhör i samma utsträckning som tidigare. Dessutom kommer fler mål att kunna avgöras på handlingarna, dvs. utan muntlig förhandling, i hovrätten.

3. Kommer ett vittne aldrig att behöva lämna sin berättelse inför rätta mer än en gång?

Jo, det kan hända. Hovrätten kommer ibland att kalla ett vittne på nytt; t.ex. om kompletterande frågor måste ställas. I så fall ska förhöret inledas med en uppspelning av det förhör som spelades in i tingsrätten. Därefter kan kompletterande frågor ställas.

4. Kan man vägra att bli inspelad?

Nej, man kan inte vägra. Däremot har rätten möjlighet att i undantagsfall avstå från att spela in. Skäl att avstå är om den hörde uppfattar inspelningen som så besvärande att den kan inverka negativt på berättelsen eller om tekniken inte fungerar. Det är alltid rätten som avgör om det finns skäl att avstå.

5. Kan man som åhörare i rättssalen komma med på video?

Ja, åhörare som sitter bakom någon som förhörs i rättssal kan komma med på bild.

6. Påverkas advokater och åklagare av reformen?

Ja, och därför har de ingått i de arbetsgrupper som har analyserat hur förändringarna kommer att påverka arbetet i domstolen. Projektet arbetar också tillsammans med Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten med informationen till de båda målgrupperna.

7. Blir det fritt fram för TV-inspelningar i tingsrätterna nu?

Nej. Fotograferingsförbudet gäller fortfarande. Det är bara domstolen som får dokumentera förhör på det här sättet.

8. Kommer videoinspelningarna att bli offentliga?

Lagstiftarens ambition har varit att ge den enskilde ett starkt integritetsskydd. Bilden är belagd med sekretess, "om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den hörde lider men", som det står i lagen. Ljudet är fortfarande offentligt, dvs. berättelsen som sådan är inte sekretessbelagd, utom i de fåtal fall då uppgifterna är belagda med sekretess på grund av särskilda regler.

9. Innebär reglerna om partsinsyn att videoinspelningarna kommer att lämnas ut till parterna?

Tingsrätten spelar in för hovrätten och inte för någon annan. Det är i allmänhet rättens ordförande som avgör om en videoinspelning får lämnas ut. Utgångspunkten är att bildupptagningarna inte lämnas ut till någon utanför domstolarna (se Högsta domstolens beslut i målnr B 3009-08). Om berörda parter vill ta del av videoinspelningarna kan uppspelning ske i domstolens lokaler. Parterna kan även erbjudas en kopia av enbart ljudupptagningarna på samma sätt som sker idag. När målet är slutligt avgjort förstörs bilderna.

10. Kan rättssäkerheten äventyras om tekniken inte fungerar?

Nej. Om tekniken inte fungerar genomförs rättegången på samma sätt som innan reformen, dvs. att förhöret dokumenteras med en ljudupptagning eller genom att det skrivs ned.

11. Kan all teknik som krävs i 450 rättssalar verkligen fungera samtidigt?

Systemen och all utrustning har testats ordentligt före reformens ikraftträdande, bland annat genom den testverksamhet som pågått vid åtta domstolar.




Senast ändrad: 2008-11-03