JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Mer om konkurs

Den som har satts i konkurs kallas (konkurs-) gäldenär och den som har någonting att fordra av gäldenären kallas borgenär.

Under konkursen säljs gäldenärens egendom och pengarna fördelas mellan borgenärerna enligt ett visst system så långt de räcker sedan kostnaderna för konkursen har betalats.

Tingsrätten kan besluta att bevakningsförfarande ska äga rum. I så fall måste borgenärerna anmäla (bevaka) sina fordringar hos tingsrätten, vilket de annars inte behöver göra. Om tingsrätten beslutar om bevakningsförfarande kungörs det bl.a. i vissa dagstidningar. I kungörelsen anges också när bevakningarna senast bör göras. Alla borgenärer som förvaltaren (se nedan) känner till får dessutom en underrättelse om saken.

De skulder som inte blir betalda i konkursen står kvar. Detta har emellertid praktisk betydelse bara när det är privatpersoner som har satts i konkurs. Juridiska personer (se nedan) anses i regel upplösta när konkursen avslutas.

I samband med konkursbeslutet utser tingsrätten en konkursförvaltare. Förvaltaren ska vidta bl.a. följande åtgärder:

  • Ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet).
  • Upprätta förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning)
  • Upprätta s.k. förvaltarberättelse, där förvaltaren bl.a. ska behandla orsakerna till konkursen
  • Sälja tillgångarna
  • Betala ut behållningen i boet till borgenärerna

Förvaltaren står under tillsyn av Kronofogden. En särskild enhet inom myndigheten ansvarar för tillsynen.

Läs mer på Kronofogdens webbplats (länken öppnas i nytt fönster).

Gäldenärens rättigheter

Gäldenären har rätt att för egen del behålla viss egendom som han/hon behöver för sitt eller familjens personliga bruk (t.ex. kläder och möbler) och föremål av övervägande personligt värde (t.ex. vigselring, medaljer och idrottspriser).

Om gäldenären inte kan försörja sig och sin familj på annat sätt ska konkursboet betala nödvändigt underhåll, i regel dock längst under en månad från konkursbeslutet.

Gäldenären har också rätt att behålla arbetsinkomster som han/hon hade innestående vid konkursbeslutet eller som tillfaller honom/henne därefter. Detta gäller dock inte den del av inkomsterna som överstiger vad som behövs för gäldenärens och hans/hennes familjs underhåll och för annan underhållsskyldighet som gäldenären kan ha.

Det är förvaltaren som avgör vilken egendom och hur mycket pengar som gäldenären får behålla. Är gäldenären inte nöjd med vad förvaltaren bestämmer får han föra frågan vidare till tillsynsmyndigheten.

När gäldenären inställer sig hos förvaltaren eller på tingsrätten har han rätt till ersättning för resa och uppehälle, dock bara om han är i behov av det. Ersättningen bestäms av rätten och betalas av konkursboet.

Begränsningar i gäldenärens ekonomiska handlingsfrihet

Efter konkursbeslutet och tills konkursen har avslutats får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han/hon får alltså inte sälja eller ge bort sådan egendom och han/hon får inte heller betala skulder med pengar som hör till konkursboet. Gäldenären får inte heller ingå förbindelser som kan åberopas mot konkursboet, dvs. sätta sig i skuld eller träffa andra avtal av ekonomisk natur.

Under konkursen får gäldenären inte heller yrkesmässigt driva rörelse (med undantag av jordbruk). Gör han/hon det ändå kan han/hon dömas till böter.

Gäldenären återfår sin ekonomiska handlingsfrihet först när konkursen har avslutats. 

Gäldenärens skyldigheter

Gäldenären har följande skyldigheter:

  • Hålla sig anträffbar för förvaltaren och tala om för förvaltaren var han/hon vistas om han byter vistelseort
  • Lämna de upplysningar av betydelse för konkursutredningen som begärs
  • Vara närvarande när förvaltaren upprättar bouppteckningen
  • Komma till tingsrätten och gå ed på att bouppteckningen är riktig
  • Inhämta tingsrättens tillstånd för att resa utomlands innan eden har avlagts

Om inte gäldenären uppfyller sina skyldigheter eller om det finns risk för att han/hon inte kommer att göra det kan tingsrätten fatta beslut med följande innehåll:

  • Gäldenären ska lämna ifrån sig sitt pass
  • Pass får inte utfärdas för gäldenären
  • Förbudet att resa utomlands ska gälla även sedan eden har avlagts
  • Gäldenären får inte lämna sin bostadsort
  • Polismyndigheten ska hämta gäldenären
  • Gäldenären ska häktas

Särskilda regler för juridiska personer

Med juridiska personer menas bolag, föreningar och liknande sammanslutningar och även dödsbon. När en juridisk person har satts i konkurs gäller mycket av vad som har sagts om gäldenären också den juridiska personens ställföreträdare.

I regel är följande personer ställföreträdare under en konkurs:

  • För ett aktiebolag; styrelsens ledamöter och verkställande direktören
  • För ett handelsbolag; bolagsmännen
  • För ett kommanditbolag; "komplementärerna", dvs. de bolagsmän som inte är kommanditdelägare
  • För en förening eller stiftelse; styrelsens ledamöter
  • För ett dödsbo; dödsbodelägarna

För en ställföreträdare innebär den juridiska personens konkurs ingen begränsning i den egna ekonomiska handlingsfriheten.

Av rättigheterna under rubriken "Gäldenärens rättigheter" har en ställföreträdare bara rätt till eventuell ersättning för inställelse. För dödsbodelägare gäller dock förmånligare regler.

Varje ställföreträdare har de skyldigheter som anges under rubriken "Gäldenärens skyldigheter". Om det finns flera ställföreträdare behöver bouppteckningsed inte avläggas av den vars edgång förvaltaren anser vara utan betydelse för boutredningen. Minst en ställföreträdare måste som huvudregel avlägga ed. Den som har underrättats om att han/hon inte behöver avlägga ed är får lov att resa utomlands.

Konkursens avslutande

En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer hur utdelning ska ske i konkursen eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslut om avskrivning av konkursen vinner laga kraft, något som sker tre veckor efter dagen för avskrivningsbeslutet om det inte överklagas.

En borgenär, dock inte staten, som ger in en ansökan om konkurs kan om konkursen skrivs av bli skyldig att betala delar av konkurskostnaderna. Betalningsskyldigheten omfattar alla typer av konkurskostnader men är begränsad till högst 10 % av prisbasbeloppet. Domstolen beslutar om betalningsskyldigheten i samband med att konkursen avslutas.

Klander av förvaltarens slutredovisning

I samband med att konkursen avslutas lämnar förvaltaren en slutredovisning till tillsynsmyndigheten och en kopia av den till tingsrätten. På båda ställena hålls slutredovisningen tillgänglig för alla som vill ta del av den.

Slutredovisningen får klandras av Kronofogden och gäldenären samt av en borgenär om hans rätt kan vara beroende av den.

Den som vill klandra slutredovisningen ska ge in en stämningsansökan (väcka talan) mot förvaltaren till den tingsrätt som har handlagt konkursen. Talan om klander måste väckas inom tre månader.

Har utdelning skett anges sista dagen för klandertalan i den kungörelse om utdelningsförslaget och slutredovisningen som har införts i tidningarna.

Har konkursen skrivits av räknas tiden från den dag då kopian av slutredovisningen kom in till tingsrätten.

Om gäldenären eller en borgenär vill föra talan mot förvaltaren om skadestånd måste de i regel göra det genom klander av slutredovisningen, dvs. inom tremånadersfristen.




Senast ändrad: 2017-03-10