JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Rättegång i hovrätten

Hur går det till i hovrätten vid en tvistemålsrättegång?

Det som i dagligt tal kallas rättegång, kallas på en domstol för huvudförhandling. En huvudförhandling i hovrätten går i stort till på samma sätt som i tingsrätten. En viktig skillnad är naturligtvis att det redan finns en dom i målet.

De som dömer i ett tvistemål i hovrätten är oftast tre juristdomare. Om målet i tingsrätten har avgjorts av tre domare är det fyra domare som dömer i hovrätten. I mål som rör familjen deltar ibland två nämndemän i dömandet. De är inte utbildade jurister utan har helt andra yrken. Nämndemännens uppgift är att tillsammans med juristdomarna tillämpa rättsreglerna i målet.

På sidan "Vem är vem?" kan du läsa mer om personerna som är med vid rättegången.

Vad händer i rättssalen?

Ordföranden kontrollerar närvaron

Hovrätten kallar in parterna till rättssalen via högtalare. Alla går då in i rättssalen.

Rättens ordförande tar reda på om alla har kommit och om det finns något hinder mot att hålla förhandlingen. Om någon saknas kan det få till följd att förhandlingen måste ställas in. Alla kallas då till en ny förhandling som hålls vid ett senare tillfälle.

Vittnen får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför är de ofta kallade till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.

Ordföranden går igenom den dom som har överklagats

En av domarna, ordföranden, redogör för innehållet i den överklagade domen - ofta mycket kortfattat. Domarna och parterna eller deras ombud har själva gått igenom den före förhandlingen.

Parterna talar om sina yrkanden

Den som har överklagat domen talar om vilka ändringar han eller hon vill att hovrätten ska göra i tingsrättens dom. Detta kallas att man framställer sina yrkanden.

Därefter får motparten tala om vilka ändringar han eller hon går med på och vilka han eller hon motsätter sig.

Parterna gör sakframställning

Parterna får berätta om bakgrunden till tvisten och ange de fakta som de stödjer sig på. Detta kallas för sakframställning. Ofta går parterna också igenom skriftliga bevis i samband med sin sakframställning.

Muntlig bevisning

Därefter ska den muntliga bevisningen gås igenom.

Huvudregeln är att de personer som har berättat om den aktuella händelsen i tingsrätten inte behöver komma till hovrätten och berätta om samma sak en gång till. I stället ska det videoinspelade förhöret från tingsrätten visas.

I vissa situationer kan hovrätten nöja sig med att spela upp enbart ljudupptagningen av ett förhör vid tingsrätten eller läsa upp det som står antecknat i tingsrättens dom om vad den hörde sagt.

Eftersom förhören från tingsrätten visas behöver förhörspersonerna bara komma till hovrätten om någon måste ställa kompletterande frågor eller om förhöret från tingsrätten inte går att spela upp.

Om kompletterande frågor måste ställas görs detta direkt efter uppspelningen av det videoinspelade förhöret. Även om parterna inte ska svara på kompletterande frågor så måste de som huvudregel ändå vara närvarande vid förhandlingen.

Förhör kan också hållas med en person som inte vittnade i tingsrätten. Den som vittnar ska då först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter. Parterna och domarna kan ställa frågor till vittnet.

Vittnen som ska höras får oftast inte vara med inne i rättssalen innan de hörs. Därför är de ofta kallade till en senare tidpunkt. Anledningen till att de inte får vara med under hela förhandlingen är att de kan påverkas av vad andra säger i rättssalen.

Parterna slutför sin talan

När alla bevis lagts fram får parterna slutföra sin talan. De beskriver då vad de anser vara bevisat och hur de anser att domstolen bör döma. Detta kallas för pläderingar.

Om parterna begärt ersättning för rättegångskostnader eller har rättshjälp lämnar ombuden in en kostnadsräkning. Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som ska hjälpa den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Läs mer om rättshjälp på Rättshjälpsmyndighetens webbplats.

Överläggning

Efter förhandlingen diskuterar domarna målet och bestämmer hur de ska döma. Detta kallas för överläggning. Varje domare har en röst. Ingen utomstående har rätt att vara med vid överläggningen, och vad som sagts är hemligt även efter att domstolen har meddelat sin dom.

Domen grundas bara på det som har kommit fram vid huvudförhandlingen och får bara avse det som parterna har begärt. I mål som rör familjen, till exempel vårdnaden om barn, ser rätten dock till att frågorna blir tillräckligt utredda och avgör målet efter vad som är bäst för barnet.

Hovrättens dom

Oftast meddelas domen vid ett senare tillfälle. Rättens ordförande talar när förhandlingen avslutas om vilken dag och vilket klockslag som domen kommer att meddelas. I vissa fall avkunnar hovrätten domen omedelbart efter sin överläggning.

Domstolen skickar alltid ut domen per post (vanlig eller e-post) till parterna eller, om ombud finns, vanligtvis till ombudet.

Praktisk information inför rättegången

Hovrätten försöker planera förhandlingarna så att ingen behöver vänta i onödan. Tyvärr går det inte att helt undvika väntetider, och förseningar förekommer då och då.

Innan förhandlingen får parter och vittnen vänta i något av väntrummen eller i korridoren utanför. Det går också ofta att ordna så att den som känner oro får vänta i ett enskilt rum. Det är vaktmästarna/ordningsvakterna som hjälper till med detta.

Den som inte hör bra inne i rättssalen kan säga till ordföranden och kan även få hjälp med att koppla in en hörlur i bordet för att bättre höra det som sägs i salen.




Senast ändrad: 2017-03-10

Vilka är med i rättssalen?

Tvistemål:

Vilka sitter med vid en tvistemålsrättegång i hovrätten? Klicka på bilden för en förstoring (länken öppnas i nytt fönster)

Klicka för att se vilka som sitter med vid en tvistemålsrättegång i hovrätten.

 

Familjemål:

Vilka sitter med vid hovrättens rättegång i ett familjemål? Klicka för en förstoring (länken öppnas i nytt fönster)

Klicka för att se vilka som sitter med vid hovrättens rättegång i ett familjemål.

 

 

På sidan "Vem är vem?" kan du läsa mer om personerna som är med vid rättegången.

Hovrättens dom

Praktisk information inför rättegången