JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Verkställa utländska domar

Här finns information om hur du ska göra om du har en utländsk dom som du vill ha verkställd, d.v.s. få det som beslutats i domen genomfört, i Sverige. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige krävs att det finns en internationell konvention (överenskommelse) om detta som Sverige har anslutit sig till eller att det finns EU-lagstiftning som anger att domen kan verkställas i en annan EU-medlemsstat.

Utländska domar på privaträttens område meddelade inom EU och EFTA

För att en utländsk dom, som har meddelats av en stat inom EU eller EFTA, ska kunna verkställas i Sverige krävs att domen faller inom tillämpningsområdet för någon av de konventioner som Sverige har anslutit sig till eller för en EU-förordning. De vanligaste konventionerna och förordningarna är:

- Rådets förordning (EG) nr 44/ 2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2000 års Bryssel I-förordning).

- Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2012 års Bryssel I-förordning).

- Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen).

- Konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Brysselkonvention).

- Konventionen den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen).

Bryssel I-förordningarna gäller för domar som har meddelats i någon av EU:s medlemsstater. Om den rättsliga processen har inletts i ursprungslandet före den 10 januari 2015 ska 2000 års Bryssel I-förordning tillämpas. För processer som har inletts i ursprungslandet från och med den 10 januari 2015 tillämpas 2012 års Bryssel I-förordning. 

Brysselkonventionen är numera tillämplig endast i förhållande till sådana utomeuropeiska territorier i EU-medlemsstaterna som inte omfattas av Bryssel I-förordningarna.

Luganokonventionen gäller för domar som har meddelats i någon av EFTA-medlemsstaterna Island, Norge eller Schweiz.

Det finns även ett antal andra EU-förordningar som gäller erkännande och verkställighet av privaträttsliga domar. Förordningarna reglerar särskilda områden och har ett mer begränsat tillämpningsområde än 2000 och 2012 års Bryssel I-förordningar. Det finns också domar som kan verkställas i Sverige enligt avtal som Sverige har ingått med andra länder, exempelvis nordiska konventioner.

Vilka domar kan verkställas?

För att en dom ska kunna verkställas enligt de aktuella konventionerna och förordningarna krävs att domen handlar om en privaträttslig fråga. En privaträttslig fråga är en fråga som rör förhållandet mellan enskilda, t.ex. privatpersoner eller företag. Frågor om skatt, tull, arv och testamente, konkurser, social trygghet, skiljeförfaranden och förvaltningsrätt är exempel på sådant som inte omfattas.

Förutom domar kan även beslut, officiella handlingar och förlikningar inför domstol verkställas. I vissa fall krävs att en domstol först beslutar om en verkställbarhetsförklaring, d.v.s. förklarar att domen är verkställbar.

I vilka fall krävs en verkställbarhetsförklaring för att en dom ska kunna verkställas?

För att en utländsk dom ska få verkställas i Sverige krävs det enligt de flesta förordningar och konventioner att en domstol först fattar ett beslut om att domen är verkställbar, en så kallad verkställbarhetsförklaring. Efter att domstolen har beslutat att domen är verkställbar kan den utländska domen verkställas på samma sätt som en svensk dom.

Om den utländska domen omfattas av 2012 års Bryssel I-förordning krävs däremot inte att en domstol beslutar att domen är verkställbar. Den som har en sådan dom kan vända sig direkt till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att verkställa domen. Mer om verkställighet enligt 2012 års Bryssel-förordning och vilka domar som omfattas av den förordningen finns att läsa nedan.

Om den utländska domen i stället omfattas av Bryssel II-förordningen, avser umgänge med barn och är försedd med ett intyg i den medlemsstat som har meddelat domen (se art. 40-41 i Bryssel II-förordningen) krävs inte heller att en domstol först fattar beslut om en verkställbarhetsförklaring. En sådan dom ska i stället erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat. I Sverige innebär detta att det utländska avgörandet avseende umgänge får verkställas i enlighet med reglerna i 21 kap. FB. Du kan läsa mer om detta förfarande under informationen om Föräldrar och barn

Hur ansöker man om verkställbarhetsförklaring?

En ansökan om verkställbarhetsförklaring får göras av den som kan kräva att domen verkställs i ursprungslandet. Ansökan ska vara skriftlig och ska som huvudregel ges in till den av de 24 tingsrätter som prövar verkställighetsärenden inom det upptagningsområde där motparten har sin hemvist.

Lista över behöriga tingsrätter  

När det gäller utländska domar som rör ett barns person, exempelvis vårdnadsdomar, ska ansökan, i de fall där Bryssel II-förordningen är tillämplig (dock inte vid dom som avser umgänge med barn och är försedd med intyg), göras antingen till den tingsrätt inom vars domkrets motparten har sin hemvist eller till den tingsrätt inom vars domkrets det barn som ansökan avser har sin hemvist (se art. 29.2 i Bryssel II-förordningen).

Lista över samtliga tingsrätter 

Ansökan är inte avgiftsbelagd. 

Ansökan enligt 2000 års Bryssel I-förordning

Gäller ansökan verkställbarhetsförklaring enligt 2000 års Bryssel I-förordning ska följande bifogas:

1. En bestyrkt kopia av domen.

2. En adress eller uppgift om ett ombud i Sverige eller inom EES-området för delgivning.

3. Behörighetshandlingar för ett eventuellt ombud.

4. Ett intyg enligt artikel 54 Bryssel I-förordningen från den domstol som har meddelat domen eller likvärdiga handlingar.

Domstolen kan också begära att sökanden ger in en auktoriserad översättning av handlingarna.

Ansökan enligt Bryssel II-förordningen

Gäller ansökan verkställbarhetsförklaring enligt Bryssel II-förordningen ska följande bifogas:

1. En bestyrkt kopia av domen.

2. En adress eller uppgift om ett ombud i Sverige eller inom EES-området för delgivning.

3. Behörighetshandlingar för ett eventuellt ombud.

4. Ett intyg enligt artikel 39 Bryssel II-förordningen från den domstol som har meddelat domen eller likvärdiga handlingar.

5. Om domen som ska verkställas har meddelats mot en motpart som inte varit närvarande ska antingen 1) en handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts motparten lämnas in i original eller en bestyrkt kopia, eller 2) en handling lämnas in som visar att motparten helt klart har godtagit domen.

Domstolen kan också begära att sökanden ger in en auktoriserad översättning av handlingarna.

Ansökan enligt Bryssel- eller Luganokonventionerna

Gäller ansökan verkställbarhetsförklaring enligt Bryssel- eller Luganokonventionerna ska följande bifogas:

1. En bestyrkt kopia av domen.

2. Om domen som ska verkställas är en tredskodom, d.v.s. en dom som meddelats mot en part som inte kommit in med svaromål eller inte kommit till en förhandling och som innebär att parten förlorat målet, eller en dom som meddelats mot en motpart som inte varit närvarande, ska den handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts motparten lämnas in i original eller en bestyrkt kopia.

3. Handlingar som visar att domen är verkställbar i den stat där den meddelats, t.ex. någon form av lagakraftbevis.

4. Handling som visar att domen har delgetts motparten.

5. Om sökanden hade rättshjälp i ursprungsstaten, handlingar som visar detta.

6. En adress eller uppgift om ett ombud i Sverige eller inom EES-området för delgivning.

7. Behörighetshandlingar för ett eventuellt ombud.

Domstolen kan också begära att sökanden ger in en auktoriserad översättning av handlingarna.

Vilken prövning gör domstolen?

Domstolen omprövar aldrig den utländska domen i sak. Domstolen gör endast en kontroll att de formella kraven är uppfyllda, t.ex. att sökanden gett in de handlingar som behövs.

Om de formella kraven är uppfyllda ska domstolen bifalla ansökan utan att motparten får tillfälle att yttra sig

Ändring av en verkställbarhetsförklaring

Efter att domstolen bifallit en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska motparten delges beslutet. Motparten har möjlighet att därefter söka ändring av beslutet. Om motparten bor i Sverige ska ansökan om ändring göras inom en månad från det att han eller hon fick del av beslutet. Om motparten i stället bor i en annan medlemsstat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelats, ska ansökan ske inom två månader från det att han eller hon fick del av beslutet. En ansökan om ändring ges in till den tingsrätt som meddelat beslutet.

Efter att en ansökan om ändring har gjorts ska domstolen pröva om verkställighet ska vägras. Domstolen ska vägra verkställighet om det finns hinder mot verkställighet. Hinder kan t.ex. vara att domen strider mot grunderna för den svenska rättsordningen, svaranden vid tredskodom eller motsvarande inte har delgetts stämningsansökan på rätt sätt eller i tillräcklig tid för att förbereda sitt svaromål, eller domen strider mot en dom mellan samma parter i Sverige.

Erkännande och verkställighet av domar enligt 2012 års Bryssel I-förordning

2012 års Bryssel I-förordning är tillämplig om processen i ursprungslandet har inletts den 10 januari 2015 eller därefter. Det krävs ingen verkställbarhetsförklaring för domar som omfattas av denna förordning. Sökanden kan därför vända sig direkt till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om verkställighet.

Däremot har den som domen kan verkställas mot möjlighet att vända sig till tingsrätten med en ansökan om vägran av erkännande eller verkställighet. En sådan ansökan ges in till den av de  tingsrätter som prövar verkställighetsärenden inom det upptagningsområde där han eller hon har sin hemvist.

Lista över behöriga tingsrätter  

Den som inlett processen i ursprungslandet kan vända sig till domstolen med en ansökan om att det saknas grund att vägra ett erkännande. Även en sådan ansökan prövas av någon av de tingsrätter som nämnts ovan.  




Senast ändrad: 2017-11-07

English version

English version